Väteperoxid och PAP - ämnena i blekprodukter och reglerna kring dem
· Uppdaterad 3 november 2026
Artikeln innehåller annonslänkar. Vi kan få ersättning vid köp, utan extra kostnad för dig.
Väteperoxid är ämnet som hela regelverket kring tandblekning är skrivet kring. En produkt som säljs direkt till konsument får innehålla eller frigöra högst 0,1 procent väteperoxid, och ett ämne som frigör väteperoxid räknas efter det som frigörs. Därför hamnar både karbamidperoxid och PAP under samma gräns.
Här går vi igenom de tre namnen du möter på en förpackning, vad de heter på innehållsförteckningen, vilka andra ämnen som brukar finnas med och vad myndigheternas kontroller har hittat på marknaden. Om PAP finns det betydligt mindre forskning än om väteperoxid, och det märks i avsnittet om ämnet.
Innehållsförteckning
Kort svar
Väteperoxid är ämnet som reglerna är skrivna kring. En blekprodukt som du köper själv får innehålla eller frigöra högst 0,1 procent väteperoxid. Karbamidperoxid räknas efter den väteperoxid den frigör, och PAP bedöms mot samma gräns. Hur ett blekmedel jobbar inne i tanden har vi skrivit om i hur fungerar tandblekning.
Väteperoxid och de tre nivåerna
Väteperoxid är det ämne som blekningen bygger på, och det är också ämnet som reglerna räknar i. En blekprodukt som säljs direkt till konsument får innehålla eller frigöra högst 0,1 procent väteperoxid.
Den viktiga delen av meningen är “eller frigöra”. Gränsen mäts på den väteperoxid som finns i produkten plus den som frigörs ur den. Ett ämne som bildar väteperoxid i munnen räknas alltså efter hur mycket det bildar, inte efter hur mycket det väger. Det är den regeln som gör att resten av artikeln hänger ihop: både karbamidperoxid och PAP hamnar under samma siffra, fast ingetdera heter väteperoxid.
Ovanför 0,1 procent finns ett spann upp till 6 procent. De medlen säljs bara till tandläkare. Den första behandlingen i varje omgång görs av en tandläkare eller under tandläkarens överinseende, och medlen får inte användas på någon under 18 år. Vill du veta hur den vägen går till har vi en guide till tandblekning hos tandläkare.
Lagens 18-årsgräns hör till just det spannet. Det du kan köpa själv i butik har ingen åldersgräns i lagen. Är du under 18 och funderar på att bleka, prata med en tandläkare först.
Över 6 procent är ingen kosmetisk blekprodukt tillåten någonstans i EU.
På innehållsförteckningen står ämnet som Hydrogen Peroxide.
Vad EU:s vetenskapliga kommitté har bedömt
EU-kommissionens sammanfattning av den vetenskapliga bedömningen från 2007 kom fram till att produkter med upp till 0,1 procent väteperoxid inte innebär någon risk för konsumentens hälsa. Mellan 0,1 och 6 procent finns risker som växer med mängden och med hur ofta produkten används, och de går att hålla nere när blekningen sker efter en tandläkares bedömning och under tandläkarens överinseende. Över 6 procent bedömdes inte som säkert.
Samma bedömning beskriver de vanligaste biverkningarna: irritation i munnen som går över, och tänder som under en period blir känsligare för kyla och värme. De flesta studier ser ingen skada på emaljen, men några har sett förändringar på ytan. Vad som händer på lång sikt är dåligt dokumenterat.
En genomgång av 71 randomiserade studier av blekning hemma pekar åt samma håll. Ilningar och irritation var det som rapporterades oftast, det blev vanligare med högre halter, och besvären var milda och gick över. Samtidigt skriver forskarna själva att de inte sätter särskilt stor tilltro till siffrorna - nästa studie kan mycket väl ge ett annat svar. Mer om risker och vad som är känt finns i är tandblekning farligt.
Karbamidperoxid är ett annat namn på samma sak
Karbamidperoxid och zinkperoxid står i samma post i reglerna som väteperoxid, och de räknas efter den väteperoxid de frigör. Köper du en gel som säger karbamidperoxid på förpackningen är det alltså väteperoxiden i den som gränsen gäller.
EU:s vetenskapliga kommitté satte 10 procent karbamidperoxid till 3,6 procent väteperoxid. Räknar vi om gränsen med den siffran landar 0,1 procent väteperoxid på ungefär 0,28 procent karbamidperoxid.
Om omräkningen
0,28 procent är vår egen omräkning från kommitténs siffra, inte en gräns som står i lagen. Lagen anger 0,1 procent väteperoxid, innehållen eller frigjord, och det är den siffran som gäller.
Ordet på innehållsförteckningen är Urea Peroxide. Det svenska ordet karbamidperoxid står inte där, så namnet på förpackningen och namnet i listan är två olika ord för samma ämne.
PAP och vad underlaget faktiskt visar
PAP är en persyra, och en persyra kan frigöra väteperoxid i vatten. Det är därför ämnet behandlas som det gör: den danska myndigheten Miljøstyrelsen bedömer PAP-produkter mot samma gräns på 0,1 procent som väteperoxid. I de tre PAP-produkter myndigheten mätte låg frigörelsen på 0,04 procent eller under vad mätningen kunde fånga.
Samma myndighet beskriver PAP som starkt irriterande för slemhinnan och som ett ämne som kan göra emaljen mjukare. Mer om vad emaljen tål finns i tandemalj.
Inget EU-organ har tagit ställning till PAP, och ämnet finns inte med i någon bilaga till kosmetikaförordningen. Hur mycket väteperoxid en PAP-produkt frigör står inte på förpackningen, så den siffran går inte att läsa sig till.
Jämförelsen mellan PAP och väteperoxid
Det finns en enda känd direkt jämförelse mellan PAP och väteperoxid, och den är gjord i laboratoriet. Författarna till den arbetar för företaget bakom den produkt som testades, och de skriver själva att det behövs kliniska studier. Och det finns, såvitt känt, ingen oberoende studie på människor som jämför de två ämnena.
Det säger varken att PAP är farligt eller att PAP är skonsammare. Frågan är öppen. Det tyngsta som finns att gå på är den danska myndighetens bedömning: PAP räknas mot samma gräns som väteperoxid, mätningarna i de tre produkterna låg under den, och myndigheten beskriver ämnet som starkt irriterande för slemhinnan och som något som kan göra emaljen mjukare.
Kallar en tillverkare sin produkt peroxidfri är det tillverkarens eget ord. En persyra är ett ämne som kan frigöra väteperoxid, och den danska myndigheten räknar in PAP bland peroxiderna när den bedömer produkterna.
På innehållsförteckningen står PAP som Phthalimidoperoxycaproic Acid.
De andra ämnena du ser i listan
Bredvid blekmedlet står oftast en handfull andra ämnen, och de gör olika saker.
Natriumklorit och klordioxid finns inte med i någon bilaga till reglerna, så ingen halt är bestämd för dem. Stödet för att de bleker är tunt. En laboratoriestudie av klordioxid, använt för att bleka en rotfylld tand inifrån, såg ingen skillnad mot en obehandlad kontroll. Det är en behandling hos tandläkaren och inte en produkt du köper själv. På listan: Sodium Chlorite.
Hydroxiapatit har prövats i en randomiserad studie med 85 deltagare under tre månader, där en tandkräm med hydroxiapatit jämfördes med en med väteperoxid och med en placebotandkräm. Tänderna blev ljusare av tandkrämen med väteperoxid på ett av sätten att mäta färgen. Vägde forskarna ihop hela färgskillnaden syntes ingen skillnad mellan grupperna. I laboratoriet, på djurtänder, har forskare sett en mätbar skillnad. På listan: Hydroxyapatite.
Bikarbonat har stöd för att ta bort missfärgning som sitter på ytan. Att det skulle bleka själva tanden finns det inget stöd för, så det är inget blekmedel.
Blått pigment är ett färgämne. Det lägger sig på tandytan och gör att tänderna ser ljusare ut direkt, och effekten slits av. Tanden ändrar inte färg av det.
Aktivt kol och slipmedel har ingen halt bestämd i reglerna, och EU-lagstiftningen sätter inget tak för hur slipande en tandkräm får vara. Vad slipmedel gör med emaljen gick vi igenom i hur fungerar tandblekning, och husknepen tar vi upp i huskurer för vitare tänder.
Perborater är förbjudna i kosmetiska produkter. De är klassade som farliga för fortplantningen.
Så läser du innehållsförteckningen
Varje ingrediens ska stå i en innehållsförteckning i märkningen, i storleksordning med den största först. Innehållsförteckningen står på förpackningen.
EU använder ett system som heter INCI, där kemiska ämnen mestadels skrivs på engelska och växter på latin. Det är därför listan säger Urea Peroxide och Phthalimidoperoxycaproic Acid i stället för något en svensk läsare känner igen.
Kosmetiska produkter kräver inte att varje ämne är godkänt, skriver Läkemedelsverket om innehållet i kosmetika. Vissa ämnen är förbjudna och andra begränsade, och innehållet ska säkerhetsbedömas av en sakkunnig innan produkten säljs.
Läkemedelsverkets råd när du köper
Läkemedelsverket ger de här råden till den som ska köpa en kosmetisk produkt:
- Fundera på att fråga en tandläkare innan du börjar.
- Följ bruksanvisningen och varningstexterna.
- Använd inte en produkt vars märkning är felaktig.
- Leta efter en innehållsförteckning, en tydlig bruksanvisning och uppgifter om vem inom EU eller EES som svarar för produkten.
- Använd inte en produkt som saknar svensk varningstext och bruksanvisning.
- Handlar du på nätet, se efter om butiken uppger ett telefonnummer, ett organisationsnummer och en adress i Sverige.
Läkemedelsverket har också ett formulär för att anmäla en kosmetisk produkt, och du kan vara anonym när du gör det.
Situationer som börjar hos tandläkaren
Några situationer börjar alltid hos tandläkaren, oavsett vad som står i listan:
- Har du känsliga tänder, prata med en tandläkare innan du börjar.
- Har du lagningar, kronor eller skalfasader, fråga din tandläkare om hur de påverkas.
- Har du problem med tandköttet, prata med en tandläkare först.
- Är du gravid eller ammar, fråga din tandläkare innan du bleker. 1177 avråder från blekning under graviditet och amning, eftersom det inte finns studier på hur blekmedlet påverkar barnet.
- Lagens 18-årsgräns gäller de starkare medel som bara tandläkare får använda. Är du under 18, prata med en tandläkare innan du provar en blekprodukt.
Vill du se vilka produkter vi sätter högst för hemmabruk, börja i vår jämförelse av tandblekning hemma och i det korta avsnittet om reglerna för väteperoxid och PAP. Letar du efter en tandkräm i stället, se whitening-tandkräm.
Vad kontrollerna har hittat
Läkemedelsverket har granskat 23 tandblekningsprodukter på den svenska marknaden och kontrollerat halten väteperoxid, pH-värdet och märkningen.
Brister i märkningen var det vanligaste, till exempel att den svenska varningstexten saknades. Två produkter innehöll mer väteperoxid än tillåtet, den ena rejält över gränsen. Allt som hade en brist rättades eller togs bort från den svenska marknaden, och resultatet liknade en tidigare granskning från 2017.
Läkemedelsverket beskriver också marknaden som bred: den går från etablerade europeiska märken till mindre import från länder utanför EU, där reglerna ser annorlunda ut. Därför finns en risk att en produkt håller fel halt och saknar varningar.
Den irländska läkemedelsmyndigheten beslagtog 6 849 förpackningar blekprodukter under 2025 och bidrog till att 105 webbadresser stängdes ner. En del av produkterna innehöll betydligt mer väteperoxid än EU:s gräns tillåter. Myndighetens råd är att handla hos etablerade säljare och att kontrollera att märkningen namnger en ansvarig person inom EU eller EES.
Kosmetiska produkter godkänns inte av någon myndighet innan de säljs. Innehållet ska säkerhetsbedömas av en sakkunnig först, och ansvaret ligger hos den som sätter produkten på marknaden. Tillsynen sker i efterhand. Det är därför “godkänd av Läkemedelsverket” inte är något som står på en blekprodukt, och inget du ska leta efter.
När ska du gå till tandläkaren?
Boka tid hos tandläkaren eller tandhygienisten:
- om du är osäker på vad ett ämne i produkten gör och vill ha en bedömning innan du börjar
- om munnen eller tandköttet blir irriterat av en blekprodukt och inte lägger sig när du slutar
- om tänderna ilar mer än ett par dagar efter att du har slutat
- om du har känsliga tänder, lagningar i framtänderna, kronor eller skalfasader och funderar på att bleka
- om du vill bleka starkare än vad du kan köpa själv, eftersom de medlen hör hemma hos tandvården
Tandläkaren ser också vilken sorts missfärgning du har, och det avgör vad som är värt att prova.
Vanliga frågor om väteperoxid och PAP
Hur mycket väteperoxid får en blekprodukt innehålla?
Högst 0,1 procent, räknat på det som finns i produkten plus det som frigörs ur den. Mellan 0,1 och 6 procent säljs medlen bara till tandläkare, och över 6 procent är ingen kosmetisk blekprodukt tillåten i EU.
Varför står det Urea Peroxide och inte karbamidperoxid?
EU använder INCI-systemet, där kemiska ämnen skrivs på engelska och växter på latin. Karbamidperoxid heter Urea Peroxide där, och PAP heter Phthalimidoperoxycaproic Acid.
Är PAP peroxidfritt?
PAP är en persyra, alltså ett ämne som kan frigöra väteperoxid i vatten. Den danska myndigheten Miljøstyrelsen bedömer PAP-produkter mot samma gräns på 0,1 procent som väteperoxid. Kallar en tillverkare sin produkt peroxidfri är det tillverkarens eget ord.
Är PAP skonsammare än väteperoxid?
Underlaget räcker inte för att säga det. Den enda direkta jämförelsen mellan ämnena är en laboratoriestudie vars författare arbetar för företaget bakom den testade produkten, och de skriver själva att det behövs kliniska studier. Danska Miljøstyrelsen beskriver samtidigt PAP som starkt irriterande för slemhinnan och som ett ämne som kan göra emaljen mjukare, och ämnet bedöms mot samma gräns på 0,1 procent som väteperoxid.
Är en blekprodukt godkänd av någon myndighet?
Nej. Kosmetiska produkter godkänns inte innan de säljs. Innehållet ska säkerhetsbedömas av en sakkunnig, ansvaret ligger hos den som sätter produkten på marknaden, och tillsynen sker i efterhand.
Får man bleka tänderna under 18 år?
Lagens 18-årsgräns gäller de starkare medlen mellan 0,1 och 6 procent, som bara tandläkare får använda. Det du köper själv i butik har ingen åldersgräns i lagen. Är du under 18, prata med en tandläkare innan du provar en blekprodukt.